Download PDF by Kevin Andersson: Kyrkans syn på Skriftens auktoritet. Kanon och dess gränser

Essay from the yr 2016 within the topic Theology - Biblical Theology, grade: A, , path: Hermeneutics, language: Swedish, summary: Den kristna kanon utgörs av det skriftmaterial som den kristna kyrkan anser vara auktoritativt och gudomligt inspirerat och som sammanställdes genom den strategy som kallas kanonbildningen. Ett avgörande steg i denna kanonbildning var när Athanasius i sitt påskbrev år 367 infogade en lista med de böcker som skulle komma att utgöra den kristna nytestamentliga kanon. Omkring år four hundred var kanonbildningen i stort sett klar och sedan dess har västkyrkan varit eniga kring den nytestamentliga kanon.

Ett sätt på vilket kyrkan har definierat kanon och dess gränser är de allmänt vedertagna ”kriterierna för kanonicitet” som har använts för att bestyrka de böcker som utgör det Nya Testamentet:

1. Apostolic starting place — attributed to and established upon the preaching/teaching of the first-generation apostles (or their shut companions).
2. common attractiveness — said via all significant Christian groups within the historic global (by the top of the 4th century) in addition to authorized canon via Jewish specialists (for the previous Testament).
3. Liturgical Use — learn publicly whilst early Christian groups collected for the Lord's Supper (their weekly worship services).
4. constant Message — containing a theological outlook just like or complementary to different accredited Christian writings.

Utifrån dessa kriterier hade många tidiga kristna förhållandevis klart för sig vilka texter som guy räknade som auktoritativa och normerande för den kristna tron och kyrkan i stort. De utgjordes av evangelier och brev som tillräknades ett stort värde av hela den kristna kyrkan.

Förutom Athaniasius påskbrev så har olika kyrkomöten, speciellt kyrkomötet i Nicea, varit viktiga milstolpar i kyrkans fastställande av vad den kristna tron innebar och vilka skrifter som skullefogas till(intetas bortfrån) Skriften. Det fanns hursomhelst fortsatt skilda meningar främst mellan de östliga och västliga delarna av kyrkan om huruvida det fanns andra texter som skulle räknas som auktoritativa. Ett exempel på en bok som det rådde stor oenighet var Johannes Uppenbarelse och om denna bok var kanonisk eller inte.